Under våren 2020 valde Mora kommun att testa ett nytt verktyg i kampen mot långvarig frånvaro i skolan. Intresset väcktes ett år tidigare då För- och grundskoleförvaltningens digitala skolutvecklare, tillsammans med kollegor i skolledningen, deltog på en inspirerande visning av roboten under en konferens. Inom ramarna för projektet “Hållbara Mora” köpte kommunen in fyra AV1-robotar för användning i grundskolan. Idag förvaltar de totalt sju robotar som skolorna kan låna när en elev riskerar att hamna utanför.
Efter snart två år har kommunen fått mycket positiv respons från vårdnadshavare och rektorer. I en intervju med Sveriges Radio P4 berättar Anna, mamma till en dotter med problematisk skolfrånvaro, att dottern sakta börjat hitta tillbaka till klassrummet.
Roboten är jättehäftig och har har betytt väldigt mycket. Nu har hon kommit in i det så pass mycket och fått så många kompisar att hennes önskan nu är att kunna orka mer och vara med i klassrummet istället, säger Anna till SR P4.
Anders Karlsson jobbar som digital skolutvecklare i Mora och har haft huvudansvar för kommunens AV1-projekt.
Det är en effekt som är helt suverän att se, att roboten lockar elever tillbaka till klassrummet. Man ryser när man tänker på vilken skillnad det gör för ett barn. Det är helt fantastiskt, säger Anders i inslaget.
Ett av Anders ansvarsområden har varit att utveckla ett system för hur utlån och informationsflyt mellan förvaltning och skolor ska fungera i praktiken. För att så många elever som möjligt ska få hjälp av AV1 är det viktigt att förvaltning och utlån fungerar på ett smidigt sätt, säger Anders när vi pratar med honom. Han berättar att de centralt använder No Isolations admin-portal för att kontrollera om robotarna används och få en översikt av var de befinner sig.
För att underlätta för skolorna har kommunen även tagit fram en egen portal i läromedlet “Loops” där lärare och annan personal kan hitta stödmaterial och information om hur man går tillväga för att låna en robot.
Att som relativt liten kommun gå i täten och prova nya digitala lösningar är ingen självklarhet och som alltid behöver varje investerad krona motiveras. En AV1 kostar 29 000 kr att köpa in, och 8 000 kr per år att driva. Hur motiverar man en sådan investering?
Det är en ganska liten kostnad om man jämför med att ha en lärare som ska åka hem till varje elev och bedriva undervisning, så det är absolut värt det. Hemundervisning fungerar kanon för vissa elever, men för andra blir kvalitén på undervisningen bättre när de får vara med via roboten, säger Anders.
Anders ser tydliga fördelar med att köpa in och administrera skolrobotarna centralt och påpekar att skolorna annars inte bara behöver hitta pengar i sin egen budget, utan också lägga resurser på att utveckla rutiner och arbetssätt. En robot som ägs av en enskild skola riskerar också att hamna i ett skåp efter avslutad insats, eftersom skolan kanske inte har behov av roboten för tillfället.
Genom att ta in robotarna centralt när en insats är färdig kan vi effektivisera alla dessa delar och se till att de kommer till användning för en ny elev med behov. Dessutom får alla skolor stöd av oss att komma igång och eftersom att vi är delaktiga i alla robotinsatser så kan vi se till att erfarenheter sprids till alla skolor, säger Anders.
Att lyckas med AV1 i undervisningen kräver att flera aspekter klaffar. Anders berättar att de inför varje beslut om en robotinsats undersöker hur förutsättningarna ser ut för eleven på skolan och i hemmet:
Ett bra förarbete om förutsättningarna görs av skolorna innan ansökan om en robot skickas in till oss, vilket gör att när vi centrala kommer in i bilden är grunden redan lagd. Specialpedagogen är delaktig i skolan under förarbetet av en robotsatsning och finns med som stöd för skolan gällande anpassningar som kan göra undervisningen tillgänglig för eleven. Elevhälsoenheten är den som beslutar om ansökan om skolrobot godkänns eller ej.
När eleven tilldelats en AV1 utvärderas användningen varannan vecka för att säkerställa att man hittar rutiner som fungerar för den aktuelle eleven. Gällande elevernas inställning till AV1 säger Anders att reaktionerna än så länge bara har varit positiva och att eleverna snabbt vänjer sig vid det nya inslaget i klassrummet. Han berättar att det snarare är de vuxna som kan behöva lite tid till att vänja sig vid tanken på att ha en robot i klassrummet.
Ryktet om Moras AV1-projekt spred sig tidigt i Dalarna, och de senaste åren har grannkommunerna Orsa, Älvdalen och Gagnef börjat testa eller implementerat roboten i verksamheten. Under 2022 kommer Mora och No Isolations övriga Partnerkommuner prova nya fysiska och digitala samarbetsforum för att tillsammans bli ännu bättre på att hjälpa utsatta elever tillbaka till klassrummet.