Kan robotar vara lösningen på isolering och avbruten skolgång för sjuka elever?

Interimsresultat från brittiska utbildningsdepartementets forskningsprojekt om AV1

Det har nu gått ett år sedan det största forskningsprojekt om AV1-robotar som någonsin genomförts inleddes. Studien undersöker effekten av 90 AV1-robotar under två år. Syftet är att undersöka i vilken grad användningen av AV1-robotar kan vara till hjälp för barn med långvarig sjukdom. Projektet finansieras av brittiska utbildningsdepartementet och drivs av Cath Kitchen och Sarah Dove.

Interimsresultat visar att AV1-användarnas närvaro i genomsnitt har ökat från 29,4 procent till 58,4 procent sedan AV1 började användas. I projektet används också en skala för personlig utveckling – en skräddarsydd skala som mäter hur redo barnen är att återintegreras i skolan. Skalan har en maxpoäng på 80 och mäter områden som "kommunikation med vuxna" och "framtidshopp". Medelpoängen vid baslinjen var 31,7 poäng och har i genomsnitt ökat till 50,2 poäng.

Utöver den kvantitativa datan som samlats in finns det många fallstudier som påvisar AV1s positiva effekterna. I en artikel av Sarah Dove och Cath Kitchen som har publicerats av Teaching Times beskrivs en lärares och en elevs erfarenheter av hur det är att använda AV1 i undervisningen. Här följer ett utdrag ur artikeln och hela texten finns att ladda ner i slutet av denna sida.

Roboten AV1 är utvecklad av det norska företaget No Isolation. För närvarande används mer än 1 000 AV1-enheter i Norden, Storbritannien, Tyskland, Frankrike och Nederländerna, och många fler barn och unga vuxna har fått hjälp av roboten sedan den lanserades 2016. I Storbritannien används i dag mer än 250 AV1-robotar. I samband med utbildningsdepartementets initiativ "Skapa möjligheter för alla" från 2018 inrättades fonden Alternative Provision Innovation (innovation för alternativ undervisning) och ett beslut fattades om att en studie skulle genomföras för att undersöka i vilken grad telepresencerobotar kan hjälpa barn och ungdomar som är långvarigt sjuka att få tillgång till sin undervisning. Syftet med projektet är att ta reda på om eleverna kan återuppta sin skolgång, delta i undervisningen och göra framsteg under den period de får behandling eller återhämtar sig från operation eller sjukdom.

I detta ambitiösa och omfattande projekt medverkar 90 elever runtom i landet som fått varsin AV1-robot som tillsammans med lärare från grundskolor, specialskolor inom vården och korttidsskolor undersöker om AV1 kan vara ett alternativ till mer traditionella metoder för hemundervisning. Hemundervisning ges vanligtvis i form av privatundervisning i elevens hem. Tanken med AV1-roboten är inte att ersätta hemundervisning, utan är snarare avsedd att vara ett komplement och göra det möjligt för barn att på virtuell väg delta i klassrumsundervisningen från hemmet eller sjukhussängen. Detta är inte bara en kostnadseffektiv lösning; fördelarna för eleven, dvs. att kunna interagera och delta i undervisningen på sin vanliga skola, är ovärderliga.

En lärare från en skola i Gloucestershire säger följande om att ha en AV1-robot i klassrummet och hur den ökar möjligheten att erbjuda kontinuitet i undervisningen:

En av mina klasser i årskurs 9 arbetade med en uppgift som bestod av att förbereda ett engelskaprov, som framför allt handlade om att undersöka strukturen i en text. De läste och diskuterade ett utdrag ur romanen ”Kvinnan i svart”. Både eleverna och jag själv tyckte det var otroligt att Sue lyckades delta så bra i lektionen. Hon läste ett utdrag ur texten, svarade på frågor och lämnade skriftligt in sitt svar i slutet av lektionen. Hennes röst hördes klart och tydligt, utan något brus eller avbrott i ljudet. Det kändes som om hon var med oss i rummet! Även om roboten genererade en hel del intresse i början då eleverna var mycket entusiastiska över den (de kallade den för ”Sue-bot”), så tror jag inte att den hade stört undervisningen om den hade varit med på varje lektion, den var diskret och verkligen inte i vägen. Jag gillade faktiskt att ha den i klassrummet – det var verkligen som att ha en liten person där tillsammans med de övriga eleverna och det kändes som att jag pratade med Sue när jag pratade med roboten. I slutet av lektionen fick eleverna fråga Sue hur det kändes för henne, de var verkligen intresserade av hur hon styrde roboten och hur mycket hon kunde se i klassrummet. Hon visade hur mycket hon kunde röra roboten och eleverna vinkade till henne. Stort tack för att jag fick vara med om den här upplevelsen – allt kändes jättespännande!

Eleven i årskurs 9 som styrde AV1-roboten delade också med sig av sina erfarenheter. Hon berättade följande:

Ärligt talat blev jag otroligt förvånad över hur bra roboten fungerade. Det kändes verkligen som om jag var med på lektionen, trots att jag inte var där. Jag missade inte heller någonting. Jag kunde vara med i diskussionen och jag visste hela tiden vad som hände. Det här är verkligen ett användbart verktyg för elever som av någon anledning inte kan gå till skolan – man kan vara med på lektionerna i vilket ämne som helst. Kameran har mycket hög kvalitet och jag kunde se allt på tavlan. Jag skulle även ha kunnat se på videor och filmklipp från internet om läraren hade visat sådana. Jag gillade verkligen att prova den, det var en ny upplevelse och ganska kul! Den här nya tekniken skulle verkligen kunna vara till hjälp för människor och skulle kunna användas på många skolor.