Hur Komp minskar ensamheten och ökar välbefinnandet hos äldre

Hur ensamhet påverkar den psykiska och mentala hälsan

Ensamhet är en subjektiv och negativ känsla som är ett resultat av en diskrepans mellan önskat och faktiskt socialt umgänge (Perlman & Peplau, 1981). Forskning visar att ensamhet kan ha en skadlig effekt på en individs psykiska och fysiska hälsa (Nyqvist et al., 2016; Steptoe et al., 2013; Forsman et al., 2011), och innebär en högre risk för depression (Cacioppo et al., 2006), kognitiv försämring (Donovan et al., 2017; Kuiper et al., 2015), hjärtsjukdom, stroke (Valtorta et al., 2016) och för tidig död (Holwerda et al., 2016; Tabue Teguo et al., 2016).

Faktorer relaterade till ensamhet bland äldre

Det kan finnas många anledningar till att äldre känner sig ensamma, precis som hos andra grupper. Försämrad hälsa (Barstad & Sandvik, 2015), att leva ensam efter att ha förlorat en partner (Thorsen & Clausen, 2017). En rädsla för att störa upptagna familjemedlemmar är också en faktor som är förknippad med ensamhet (Hagen, 2011; Greenhalgh et al., 2013). Studier visar dock att storleken på en äldre persons sociala nätverk inte påverkar hur ensam han/hon känner sig. Däremot påverkar förväntningarna, särskilt de förväntningar som ligger på kvaliteten hos relationen med släkt och nära vänner. (Thorsen & Clausen, 2017; Greenhalgh et al., 2013).

Seniorer som använder digitala verktyg uppger att de känner sig mindre isolerade

En metaanalys av studier som undersökt hur användning av informations- och kommunikationsteknik (IKT) minskar ensamhet och social isolering visar att digitala kommunikationsverktyg ökar det sociala umgänget mellan äldre och deras nära, både vad gäller kvalitet och antalet kontakttillfällen. Att behärska digitala verktyg ökar dessutom självförtroendet hos äldre. De känner sig ”kopplade till information”, ”unga” och som en ”del av den moderna generationen” (Chen et al., 2016; Ages 2.0, 2015).

Vidare visar studier att när digitala verktyg används för att hålla kontakten med släkt och vänner kan detta leda till minskad ensamhet, minskad depression och ökat välbefinnande. Till exempel har videosamtal visat sig ha långsiktiga effekter vad gäller att lindra såväl depressiva symtom som ensamhet hos boende på äldreboenden (Tsai et al., 2010; Tsai et al., 2011).

Många äldre kan inte använda vanliga digitala verktyg

Litteraturen antyder att äldre saknar tillgång till den nya tekniken. (Mitzner et al., 2010). På No Isolation uppskattar vi att 15,6 miljoner av Europas äldre befolkning (75 år eller äldre) inte använder internet av fysiska skäl, som till exempel nedsatt syn, eller för att de inte känner sig bekväma med att använda digital teknik. Generellt visar dagens forskning att seniorer är öppna för att använda teknik, men att gränssnitten utgör ett hinder (Vaportis, 2017, Geriatrisk sykepleie, 2018). Få produkter är anpassade för personer med inga eller begränsade datorkunskaper, och de kämpar med allt från knappar (Vaportis, 2017), till för många funktioner (Mitzner et al., 2010), säkerhetsproblem (Mitzner et al., 2010), eller pekskärmar som äldre personer inte kan använda (Culén & Bratteteig, 2013). En studie visade att efter fyra månaders utbildning i hur man använder en surfplatta kunde hälften av de äldre deltagarna fortfarande inte utföra vissa uppgifter (Alvseike & Brønnick, 2012). Eftersom många äldre saknar kunskaper om digital teknik och surfplattor är de beroende av att vårdpersonalen tar ansvar för och kontrollerar aktiviteten (Geriatrisk sykepleie, 2018).

Iakttagelser av Komp-användare

I dag använder närmare 7 000 seniorer i Sverige, Norge, Danmark, Storbritannien och Nederländerna Komp till att hålla kontakten med sina anhöriga, och Komp har varit föremål för mer än 10 pilotprojekt. Utlåtanden från våra användare visar att de klarar av att använda Komp tack vare att enheten är så enkel och användarvänlig. “Jag trodde inte att det skulle vara så enkelt, du slår bara på och av den” och “Jag var inte rädd för att försöka eftersom jag hörde att det bara fanns en knapp” är exempel på uttalanden från Komps användare.

Lika viktigt är att Komp har en positiv påverkan på välbefinnandet. Komp-användarna berättar att “det är så roligt att se mina barnbarn och barnbarnsbarn”, att Komp har “påverkat min vardag”, “fått mig att känna mig sedd av min familj” och “gjort att jag känner mig mindre ensam”. Trots detta har Komp inte ersatt etablerade kommunikationsmetoder, såsom telefon och fysiska besök, utan i stället uppmuntrat till mer kontakt och gett familjerna mer att tala om (Brænden et. al, 2018).

Komp ingår för närvarande i flera universitetsprojekt som undersöker olika aspekter av dess effekt på äldre och deras familjer.

Källor

1. Ages 2.0 (2015). "Activating and Guiding the Engagement of Seniors through Social Media". Final Report.
2. Alvseike, H., & Brønnick, K. (2012). Feasibility of the iPad as a hub for smart house technology in the elderly; effects of cognition, self-efficacy, and technology experience. Journal of multidisciplinary healthcare, 5, 299-306.
3. Barstad, A. og Sandvik, L. (2015, s. 37). Deltaking, støtte, tillit og tilhørighet. En analyse av ulikhet i sosiale relasjoner med utgangspunkt i levekårsundersøkelsene.
4. Brænden, K., Nordlie R., Ommundsen, S., & Robstad, J. (2018). How and why we made Komp.
5. Cacioppo, J. T., Hughes, M. E., Waite, L. J., Hawkley, L.C., & Thisted, T. (2006). ‘Loneliness as a specific risk factor for depressive symptoms in older adults: cross-sectional and longitudinal analyses’ Psychology and Aging, 21: 140–51
6. Chen, Y.-R. R., & Schulz, P. J. (2016). The Effect of Information Communication Technology Interventions on Reducing Social Isolation in the Elderly: A Systematic Review. Journal of Medical Internet Research, 18(1), e18
7. Culén, A. L., & Bratteteig, T. (2013). Touch-screens and elderly users: A perfect match?. Changes, 7, 15.
8. Donovan, N. J., Wu, Q., Sperling, R. A., Marshall, G. A., Glymour, M. M. (2017). International journal of geriatric psychiatry, 32(5), 564-573.
9. Eurostat. (2016). Estimate using ‘Frequency of contacts with family and relatives or friends by sex, age and educational attainment level [ilc_scp11]’ Eurostat and population number (75+) in the EU-28.
10. Forsman, A. K., Nyqvist, F. & Wahlbeck, K. (2011). Cognitive components of social capital and mental health status among older adults: a population-based cross-sectional study. Scand J Public Health, 39, 757-65.
11. Geriatrisk sykepleie. (2018). Nettbrett kan gi gode øyeblikk. Nr. 02 - 2018. ISSN: 1891-1889. Page 30
12. Greenhalgh, T., Wherton, J., Sugarhood, P., Hinder, S., Procter, R., & Stones, R. (2013). What matters to older people with assisted living needs? A phenomenological analysis of the use and non-use of telehealth and telecare. Social Science & Medicine, 93, 86-94.
13. Hagen, K. (2011, s 162). Innovasjon i omsorg: utredning fra utvalg oppnevnt ved kongelig resolusjon av 26. juni 2009: avgitt til helse-og omsorgsdepartementet 16. juni 2011.
14. Holwerda, T. J., van Tilburg, T. G., Deeg, D. J., Schutter, N., Van, R., Dekker, J., ... & Schoevers, R. A. (2016). Impact of loneliness and depression on mortality: results from the Longitudinal Ageing Study Amsterdam. The British Journal of Psychiatry, bjp-bp.
15. Kuiper, J. S., Zuidersma, M., Oude Voshaar, R. C., Zuidema, S. U., van den Heuvel, E. R., Stolk, R. P. & Smidt, N. (2015). Social relationships and risk of dementia: A systematic review and meta-analysis of longitudinal cohort studies. Ageing Res Rev, 22, 39-57.
16. Mitzner, T. L., Boron, J. B., Fausset, C. B., Adams, A. E., Charness, N., Czaja, S. J., Dijkstra, K., Fisk, A. D., Rogers, W. A., … Sharit, J. (2010). Older Adults Talk Technology: Technology Usage and Attitudes. Computers in human behavior, 26(6), 1710-1721.
17. Nyqvist, F., Victor, C. R., Forsman, A. K. & Cattan, M. (2016). The association between social capital and loneliness in different age groups: a population-based study in Western Finland. BMC Public Health, 16, 542.
18. Perlman & Peplau. (1981). Toward a Social Psychology of Loneliness.
19. Steptoe, A., Shankar, A., Demakakos, P. & Wardle, J. (2013). Social isolation, loneliness, and all-cause mortality in older men and women. Proc Natl Acad Sci U S A, 110, 5797-801.
20. Tabue Teguo, M., Simo-Tabue, N., Stoykova, R., Meillon, C., Cogne, M., Amieva, H. & Dartigues, J. F. 2016. Feelings of Loneliness and Living Alone as Predictors of Mortality in the Elderly: The PAQUID Study. Psychosom Med, 78, 904-909.
21. Thorsen & Nicolaisen (2014). Funksjonshemning og ensomhet I eldre år. Hva betyr mestring?
22. Thorsen & Clausen (2017, s. 148). What are friends for? Friendship and loneliness over the lifespan – from 18 to 79 years.
23. Tsai, H. H., & Tsai, Y. F. (2011). Changes in depressive symptoms, social support, and loneliness over 1 year after a minimum 3-month videoconference program for older nursing home residents. Journal of medical Internet research, 13(4).
24. Tsai, H. H., Tsai, Y. F., Wang, H. H., Chang, Y. C., & Chu, H. H. (2010). Videoconference program enhances social support, loneliness, and depressive status of elderly nursing home residents. Aging and Mental Health, 14(8), 947-954.
25. UK Office for National Statistics. (2015). 1 of every third senior are reporting high levels of loneliness (a rating of 6 or more out of 10). Office for National Statistics UK (2015). “Insights into Loneliness, Older People and Well-being, 2015”.
26. Valtorta, N. K., Kanaan, M., Gilbody, S., Ronzi, S., & Hanratty, B. (2016). Loneliness and social isolation as risk factors for coronary heart disease and stroke: systematic review and meta-analysis of longitudinal observational studies. Heart, heartjnl-2015.
27. Vaportzis, E., Clausen, M. G., & Gow, A. J. (2017). Older Adults Perceptions of Technology and Barriers to Interacting with Tablet Computers: A Focus Group Study. Frontiers in psychology, 8, 1687.