AV1 i Linköpings kommun

Efter att sjukhusskolan i Linköping haft en framgångsrik användning av AV1, beslöt sig kommunen för att köpa in egna skolrobotar. De ville inte köpa in för många på en och samma gång, men var måna om att ha en tillräckligt stor bas för att kunna erbjuda en bred användning från start. Kompromissen blev 15 AV1 som i första hand var tänkt att erbjudas som stöd till fysiskt sjuka elever. Kommunen insåg snart att potentialen var stor och efter bara en termin köpte de in ytterligare 10 robotar.

Erik Helmersson arbetar som IKT-samordnare på utbildningsförvaltningen i Linköpings kommun. Han berättar att kommunen idag lånar ut AV1 till elever med olika typer av problematik.


Till en början såg vi målgrupperna elever med fysisk sjukdom, elever med problematiskt hög skolfrånvaro och elever med särskild begåvning. Majoriteten av insatserna som genomfördes första terminen var i de förstnämnda grupperna och ungefär lika många av varje kategori. Elever med särskild begåvning har kunnat låna AV1 för att t.ex. följa en kurs eller ämne på ett högre stadie, men kan i övrigt vara kvar i sin socialt trygga klass, säger Erik.

Han berättar också att kommunen har identifierat andra tänkbara målgrupper som kan ha användning av en skolrobot. Däribland:


  • Elev i mindre undervisningsgrupp som kan delta i genomgångar i klassrummet och därefter arbeta enskilt i den mindre gruppen.
  • Lärare som behöver undervisa hemifrån (i Linköpings fall en gravid lärare som arbetar hemifrån på grund av corona-regler)
  • Elev som ska delta i obekanta miljöer, till exempel SIP-möte eller soc-möte, men inte klarar av att närvara i rummet med alla vuxna utan kan sitta i ett angränsande rum (eller hemma).

Så här fungerar samarbetet mellan kommun och skola

Erik berättar att när någon på skolan identifierar att en elev kan vara i behov av en AV1 kontaktar de AV1-teamet i kommunen och får hjälp att göra en bra plan för insatsen. Beroende på elevens behov kan teamet stötta med t.ex. barnpsykiater som bollplank.


Någon från teamet åker därefter ut till skolan och träffar en representant från skolledning och elevhälsan, samt de som jobbar närmast eleven. Därefter kan eleven börja använda sin AV1.


Erfarenheter visar att ju tidigare en insats med AV1 kan komma igång - desto mer sannolikt är det att det blir ett positivt resultat, säger Erik.

Skolan fyller också i en ansökan för att kommunen ska kunna dokumentera insatsen. Erik påpekar att de ännu inte har behövt prioritera mellan olika ansökningar, men att de har förberett för att kunna göra det.


Erik menar att en nyckelfaktor för att arbetet med AV1 blivit så positivt är att det centrala AV1-teamet består av en tvärprofessionell grupp från både verksamhetssidan och centrala elevhälsan. I teamet ingår IKT-samordnare, barn- och ungdomspsykiatri och samordnare för projektet för elever med särskild begåvning.


Teamet avgör självständigt vilka ansökningar som ska godkännas och avgör gemensamt svåra ärenden, samt eventuella prioriteringsfrågor mellan ansökningar.


Att teamet kommer från olika delar av verksamheten innebär också bredare kontakter via olika nätverk, vilket gynnat spridningen av kunskap om AV1 och att flera professioner på skolorna kan ta initiativ till och stötta vid insatser med AV1, säger Erik.

Positiv effekt på både välmående och skolnärvaro

I Linköping har flera av de elever som haft en ökande skolfrånvaro kunnat motiveras till att vara kvar i skolan och deltagit i klassrummet genom AV1.


Erik förklarar att eleven som deltagit via skolroboten har kunnat sitta i ett grupprum eller i en mindre grupp och lyssnat på genomgångar, fått bättre studiero, deltagit i skolarbetet och att den negativa frånvarotrenden har brutits.


En infektionskänslig elev i lågstadiet som tvingas vara hemma så fort någon sjuka dyker upp i klassen har tidigare missat upp till en tredjedel av skoltiden. Nu är det inte ett problem längre för eleven kan fortsätta delta i klassrummet och på rasterna med sina kompisar - precis som vanligt, säger Erik och fortsätter:
En elev vände med AV1:s hjälp 100% skolfrånvaro hösten i årskurs 2 till nästan 100% skolnärvaro under våren. Som ett steg på väg mot klassrummet jobbar eleven i ett grupprum och en förälder är med större delen av dagen - men eleven är i skolan!

I kommunens utvärderingar har både elever och vårdnadshavare lyft fram att elevens mående (oavsett anledning till att eleven haft AV1) påverkats positivt. Eleverna har haft mindre ångest och varit mindre stressade, de har istället känt sig gladare och varit mindre ensamma.


Under vårterminen 2022 genomfördes 18 insatser med AV1 i Linköping. Av dessa var 11 insatser framgångsrika medan 6 avslutades i förtid, till exempel då eleven flyttade eller skolan hittade andra lösningar. Endast 1 insats avbröts och då för att eleven ändrade sig efter att ha provat några gånger.


Erfarenheterna från vårterminen gjorde att vi nu utökat från 15 till 25 AV1-robotar för att kunna erbjuda ännu fler elever möjlighet att fortsätta delta i, eller återkomma till, sitt klassrum, avslutar Erik.

Eriks tips till andra kommuner:


  • När vi skulle komma igång med AV1 fick vi stort stöd av andra kommuner som generöst delade med sig av sina erfarenheter. Tack vare det kunde vi redan från start ta fram tydliga rutiner och var redo att möta skolornas förfrågningar och ge dem stöd i planering och genomförande av insatser med AV1.

  • Information och tydliga rutiner är viktigt. Information om AV1 har spridits både i nätverk för rektorer och lärare, men även bland elevhälsans personal. Majoriteten av våra insatser har kommit på initiativ från till exempel skolpsykologer och kuratorer. Det förstärker vikten av tydlig information till personal från olika yrkesgrupper. Vi har valt att samla allmän information på intranätet medan rutiner och stöddokument finns i vår Google-miljö.